Kapitel 15
- HJÄLP!!
Sjuksystrarna kom springande.
- Vad är det Mr. Karlsson?
- ANNA ÄR BORTA!!
- OH NEJ, VAD SKA VI GÖRA?!
Jag hörde vad dem pratade om där jag stod utanför fönstret. Jag tänkte att jag kunde gå ut genom fönstret och åka ner för stuprännan. Men det var för högt... Hur ska jag nu kunna rymma?
- Var är hon!?
Jag hörde att det var mammas röst, dem måste ha ringt henne...
- Anna!!!
Hon grät, jag kanske skulle gå in? Men jag ville inte... Jag är snart 18 år! Jag får bestämma över mig själv!
Jag gjorde det... Jag åkte ner för stuprännan, jag tappade tagget och föll med en duns... Men som tur var var det bara någon meter upp ifrån jag ramlade.
Jag sprang mot sidan så att dem inte skulle se mig. Jag började gå mot Öjebyn. Kanske kunde gå till Denise?
Jag ringde henne.
- Hallå?
- Hej, det är Anna!
- Vad vill du?
Hon lät ganska sur då hon sa det.
- Jag undrar om jag kunde komma och få gömma mig hos dig...
- Ehm... Gömma?
- Ja, jag har rymt från sjukhuset och måste hitta ett ställe att gömma mig på.
- Okej... Visst.
- Jag kommer och möter dig, vart är du?
- Jag är typ vid ''Coop Forum''.
- Okej, jag tar cykeln.
Jag gick och gick... Tur att ingen såg mig.
Det kändes som om jag gått i en evighet. Solen brände på min rygg och mina fötter var uppskrapade för jag hade inga skor på mig.
Jag såg att någon vinkade åt mig. Det måste vara Denise. Jag vinkade tillbaka.
- Hej, hoppa upp på pakethållaren så skjutsar jag dig.
Jag hoppade upp och kände hur skönt det var då vinden blåste i mitt hår.
Vi pratade om allt möjligt. Sen såg jag mammas bil.
- OH NEJ DET DÄR ÄR MAMMA!! TÄNK OM HON SER MIG?!
- Det är lungt,, vi cyklar in bland träden där!
Hon märkte oss inte som tur var. Vi åkte vidare och vi var nästan framme.
Den sista biten gick vi. Denise hade flyttat till en lägenhet för hon bråkade med sina föräldrar. Men det var bra för då kunde vi prata utan att hennes föräldrar och syskon skulle höra.
När vi var framme gjorde vi plättar och åt. Samtidigt pratade vi om vad som hänt.
Min mobil ringde.
- Hallå?
- Hej Anna, det är Ulrik!
- Hej älskling! Det var så tomt att vakna utan dig vid min sida.
- Förlåt, men jag åkte till America och sjöng på olika ställen.
- Jaha, ville du säga något speciellt eller?
- Ehm... Jaa....
- Och det är?
- Jo det är så att.... Jag.... Jag säger det snabbt... Det är slut!
Jag svarade inte utan bara kollade ut genom fönstret och fällde en tår.
- Ehm... Är du kvar?
Jag svarade inte utan la på.
Jag gick till Denise och hon såg att jag grät. Vi satte oss i hennes soffa och så tröstade hon mig.
- Du är inte värd honom, du är värd någon mycket bättre! Det var hans val, han skulle inte kunna hitta någon bättre än dig.
Jag grät fortfarande. Jag fattade det inte. Han åker ifrån mig, ringer och berättar att han gör slut.
- Han är så omogen. Telefon, skämtar han eller? Ska man göra slut gör man det face mot face!
Vi åkte till ICA och köpte öl och sprit. Men eftersom jag inte var 18 fick Denise betala men jag betalde såklart tillbaka.
- Nu ska vi dricka oss fulla!
- Ja det ska vi minsann!
Vi drack och drack. Tillslut kräktes vi båda två och var alldeles yra. Jag var fortfarande ledsen men jag försökte dricka bort det.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Såååå vad tyckte ni? Bra/Dåligt? :)
Kommentera gärna vad ni tyckar :P
Kommentarer
Anna
BRAAAAAAAAAAAA :] (PEDOSMILE)
Bloggens''ägare''
TAAAAAAAAAAAACK :] (INTE PEDOSMILE)
erika anestedt
mer mer mer mer mer mer mer mer mer mer meer mer mer mer mer sjukt braaa
erika anestedt
hallå skriv mer jag måste veta vad som händer mellan ulrik och anna kommer det vara slut för evigt eller vad jag vill inte det :(
erika anestedt
mer mer mer mer mer nuuu seriööst jag vill ha mer
erika anestedt
hallå mer
Trackback